Tig-Svetsning (Kontinuerlig Båge) - Selco Genesis G 200 TLH Instruction Manual

Att tända och bibehålla bågen
Den elektriska bågen skapas genom att man gnider elektrod-
spetsen mot det arbetsstycke som ska svetsas, vilket ska vara
anslutet till jordledningen. När bågen har uppstått drar man
snabbt tillbaka elektroden till normalt svetsningsavstånd.
För att förbättra tändningen är det i allmänhet lämpligt att öka
strömstyrkan inledningsvis jämfört med den vanliga svetsström-
men (Hot Start).
När den elektriska bågen har bildats börjar elektrodens mitter-
sta del smälta och lägger sig som droppar på arbetsstycket.
När elektrodens yttre beläggning förbrukas bildas skyddande gas
som ger svetsningen hög kvalitet.
För att undvika att dropparna av smält material kortsluter elek-
troden med smältbadet om dessa av misstag kommer i kontakt
med varandra och därmed släcker bågen kan man med fördel
använda en tillfällig ökning av svetsströmmen till dess att kort-
slutningen har upphört (Arc Force).
Om elektroden fastnar i arbetsstycket bör man minska kortslut-
ningsströmmen så mycket som möjligt (anti-sticking).
Svetsning
Elektrodens lutningsvinkel beror på antalet svetssträngar.
Elektroden förs vanligen i en svängande rörelse med stopp vid
ändarna av svetsstället för att undvika att för mycket svetsmaterial
ansamlas i mitten.
Slaggborttagning
Vid svetsning med belagda elektroder tas slaggen bort efter varje
svetssträng.
Borttagningen utförs med en liten hammare eller genom att bor-
sta av lös slagg.
9.2 TIG-svetsning (kontinuerlig båge)
Inledning
Principen bakom TIG-svetsning (Tungsten lnert Gas) är att en
elektrisk båge bildas mellan en icke avsmältande elektrod (av
ren volfram eller volframlegering med en smälttemperatur på
cirka 3370°C) och arbetsstycket. En skyddsgas (argon) skyddar
smältbadet.
För att undvika farliga volframinneslutningar i fogen får elektro-
den aldrig komma i kontakt med arbetsstycket. Därför genere-
ras en urladdning som tänder den elektriska bågen på avstånd
med hjälp av en HF-generator.
Det finns också en annan tändningsmetod som ger mindre vol-
framinneslutningar: s.k. lift-tändning. I stället för hög frekvens
startar man med kortslutning med svag strömstyrka mellan elek-
troden och arbetsstycket. När elektroden sedan lyfts upp bildas
bågen och strömstyrkan ökar upp till inställt värde.
För att den sista delen av svetssträngen ska få god kvalitet är det
bra att kunna kontrollera minskningen av svetsströmmen med
precision och det fordras att gasen flödar i smältbadet under
några sekunder efter det att bågen har släckts.
I många driftssammanhang är det bra att ha 2 förinställda svets-
strömmar och lätt kunna gå från den ena till den andra (BILEVEL).
Svetsningspolaritet
D.C.S.P. (Direct Current Straight Polarity)
Detta är den vanligaste metoden (normal polaritet). Den orsakar
ett begränsat slitage på elektroden (1) eftersom 70% av värmen
koncentreras på anoden (arbetsstycket).
Smältbadet blir smalt och djupt med hög frammatningshastighet
och därmed låg värmeutveckling. Med detta slags polaritet svet-
sar man merparten material med undantag av aluminium (och
legeringar därav) samt magnesium.
D.C.R.P. (Direct Current Reverse Polarity)
Med omvänd polaritet kan man svetsa legeringar täckta med ett
eldfast oxidskikt med högre smälttemperatur än metallen.
Man kan inte använda hög strömstyrka eftersom detta skulle
leda till högt slitage på elektroden.
D.C.S.P.-Pulsed (Direct Current Straight Polarity Pulsed)
Genom att använda pulsad likström får man bättre kontroll av
smältbadet under vissa driftsförhållanden.
Smältbadet bildas av toppströmmarna (Ip), medan basströmmen
(Ib) håller igång bågen. På så sätt underlättas svetsning i material
med liten tjocklek och resultatet blir färre deformeringar, bättre
formfaktor och följaktligen mindre risk för sprickor och gasin-
neslutningar.
Vid ökad frekvens (medelfrekvens) blir bågen smalare, mer kon-
centrerad och stabil och kvaliteten vid svetsning i tunna material
förbättras ytterligare.
111