Vedlikehold Og Pleie - Echo ACS-2400 Operating Instructions Manual

page of 157

/ 157
Contents
Table of Contents
Bookmarks

Table of Contents

Available languages

35. Vi anbefaler at personer som bruker slikt utstyr for

første gang, sørger for å få en praktisk innføring i

bruken av kjedesager og personlig verneutstyr av en

person som har erfaring med betjening av slik sag.

Man bør først øve seg i å sage rundtømmer på sag-

bukk eller stativ.

36. Unngå å komme i berøring med bakken og netting-

gjerder med sagen når den er i gang.

Advarsel!

Langvarig bruk av verktøyet utsetter brukeren for støt

som kan føre til hvite fingre (Raynauds syndrom) eller

karpaltunnelsyndrom.

Denne tilstanden reduserer håndens evne til å føle og

regulere temperatur, forårsaker nummenhet og varme-

følelse og kan føre til nerve- og sirkulasjonsskader og

vevsdød.

Ikke alle faktorer som fører til hvite fingre, er kjent, men

kaldt vær, røyking og sykdommer som påvirker blodkar

og sirkulasjon, samt høy eller langvarig eksponering for

støt, nevnes som faktorer som bidrar til utvikling av hvite

fingre. For å redusere risikoen for hvite fingre og karpal-

tunnelsyndrom bør du ta følgende forholdsregler:

Bruk hansker og hold hendene varme.

Vedlikehold verktøyet godt. Et verktøy med løse kompo-

nenter eller skadede eller slitte dempere har en tendens

til å vibrere mer.

Hold alltid godt fast i håndtaket, men ikke klem for hardt

på håndtakene hele tiden. Ta mange pauser.

Alle de ovennevnte forholdsreglene kan ikke eliminere

risikoen for hvite fingre eller karpaltunnelsyndrom. Lang-

tidsbrukere og regelmessige brukere anbefales derfor

å følge nøye med på tilstanden til hender og fingre.

Oppsøk lege umiddelbart hvis noen av de ovennevnte

symptomene oppstår.

Rätt tillvägagångssätt i de grundläggande ar-

betena fällning, kvistning och kapning

a) Trädfällning

Om två eller flera personer gör skär och fäller samtidigt,

så bör avståndet mellan de fällande och sågande perso-

nerna vara minst dubbelt så långt som höjden på trädet

som ska fällas. Vid trädfällning måste man se till att inga

andra personer utsätts för fara; att inga försörjningsled-

ningar träffas och att inga materiella skador förorsakas.

Om ett träd skulle beröra en försörjningsledning, så

måste elbolaget informeras omedelbart.

Vid sågarbeten i en sluttning bör användaren befinna sig

i terrängen ovanför trädet som ska fällas, eftersom trädet

efter fällningen troligtvis kommer att rulla eller glida utför.

Före fällningen bör en reträttväg planeras och om nöd-

vändigt röjas. Reträttvägen bör leda snett bakåt från den

förväntade fallinjen.

Före fällningen ska trädets naturliga lutning, större gre-

nars läge samt vindriktningen tas i beaktande, för att

trädets fallriktning ska kunna bedömas.

Smuts, stenar, lös bark, spikar, klamrar och metalltråd

ska avlägsnas från trädet.

b) Göra riktskär

Såga ett skär med ett djup på 1/3 av trädets diameter vin-

kelrätt mot fallriktningen. Gör det nedre vågräta riktskäret

först. På så sätt undviker du att sågkedjan eller svärdet

fastnar när det andra riktskäret görs.

c) Göra fällskär

Gör fällskäret minst 50 mm över det vågräta riktskäret.

Gör fällskäret parallellt med det vågräta riktskäret. Såga

inte fällskäret djupare än att en brytmån blir kvar, som

kan fungera som gångjärn. Brytmånen förhindrar att

trädet vrids runt och faller åt fel håll. Såga inte av bryt-

månen.

När fällskäret närmar sig brytmånen borde trädet börja

falla. Om det visar sig att trädet kanske inte faller i öns-

kad riktning eller böjs bakåt och klämmer fast sågkedjan,

måste fällskäret avbrytas och kilar av trä, plast eller

aluminium användas för att öppna skäret och lägga om

trädet i önskad fallinje.

När trädet börjar falla, avlägsnar man motorsågen ur skä-

ret, stänger av motorsågen, lägger ned den och lämnar

riskområdet via den planerade reträttvägen. Se upp för

nedfallande grenar och snubbla inte.

d) Kvistning

Med kvistning menas kapning av grenar från det fällda

trädet. Vid kvistningen ska man till att börja med låta

större nedåtriktade grenar som stöttar trädet vara kvar.

Kapa mindre grenar, med ett snitt. Grenar som står under

spänning bör sågas nerifrån och upp, för att undvika att

sågen fastnar.

e) Kapa trädstammen

Med detta menas delning av ett fällt träd i sektioner. Se

till att du står säkert och fördelar din kroppsvikt jämnt på

båda fötterna. Om möjligt bör stammen stöttas av grenar,

balkar eller kilar som läggs under stammen. Följ de enkla

anvisningarna för lätt sågning.

(bild IV)

Om hela trädstammens längd ligger jämnt på marken,

sågar man uppifrån.

Om trädstammen ligger på marken med ena ändan, så-

gar man först 1/3 av stammens diameter nerifrån, sedan

resten uppifrån i höjd med underskäret.

Om trädstammen ligger på marken med båda ändarna,

sågar man först 1/3 av stammens diameter uppifrån,

sedan 2/3 nerifrån i höjd med överskäret.

Vid sågarbeten i en sluttning ska man alltid stå ovanför

trädstammen. För att behålla full kontroll i ögonblicket då

"avsågningen" sker, ska man minska anliggningstrycket i

slutet av skäret – men håll fortfarande fast motorsågens

handtag lika hårt. Se till att sågkedjan inte berör marken.

När skäret är färdigt, väntar man tills sågkedjan har stan-

nat, innan motorsågen avlägsnas därifrån. Stäng alltid

av motorsågens motor innan du växlar från träd till träd.