Table of Contents
Advertisement
FI
2.1.1. Saunan seinien tummuminen
Saunahuoneen puiset materiaalit, kuten paneeli,
tummenevat ajan mittaan. Tummenemista edesaut-
taa auringonvalo ja kiukaan lämpö. Jos seinäpintoja
on käsitelty paneelin suoja-aineilla, on seinäpinnan
tummuminen kiukaan yläpuolelta havaittavissa hy-
vinkin nopeasti riippuen käytetystä suoja-aineesta.
Tummuminen johtuu siitä, että suoja-aineilla on
huonompi lämmönkesto kuin käsittelemättömällä
puulla. Tämä on todettu käytännön kokeilla. Kiu-
kaan kivistä mureneva ja ilmavirtauksien mukana
nouseva hienojakoinen kiviaineskin saattaa tum-
mentaa seinäpintaa kiukaan läheisyydessä.
Kun kiukaan asennuksessa noudatetaan valmista-
jan antamia, hyväksyttyjä asennusohjeita, kiukaat
eivät kuumenna saunahuoneen palava-aineisia ma-
teriaaleja vaarallisen kuumaksi. Ylimmäksi sallituksi
lämpötilaksi saunahuoneen seinä- ja kattopinnoissa
sallitaan +140 asteen lämpötila.
CE-merkein varustetut saunakiukaat täyttävät
kaikki sauna-asennuksille annetut määräykset.
Määräyksien noudattamista Suomessa valvoo Tur-
vatekniikan keskus (TUKES).
2.2. Saunahuoneen lattia
Voimakkaan lämmönvaihtelun takia kiuaskivet
rapautuvat ja murenevat käytön aikana.
Kivistä irronneet muruset ja hienojakoinen kivi aines
huuhtoutuu löylyveden mukana saunan lattialle.
Kuumat kivenmurut saattavat vaurioittaa muovi pin tai -
sia lattiapäällysteitä kiukaan alta ja lähietäi syydeltä.
Epäpuhtaudet kiuaskivistä ja löylyvedestä (esim.
rautapitoisuus) saattavat imeytyä vaaleaan, laatoite-
tun lattian sauma-aineeseen.
Esteettisten haittojen syntymisen ehkäisemiseksi
(edellä mainituista syistä johtuen) kiukaan alla ja
lähietäisyydellä tulisi käyttää keraamisia lattiapääl-
lys teitä ja tummia sauma-aineita.
2.3. Kiuasteho
Kun seinät ja katto ovat paneelipintaiset ja paneelien
takana on riittävä eristys estämään lämpövuodon
seinämateriaaleihin, kiukaan teho määritetään
saunan tilavuuden mukaan. Katso taulukko 1.
Jos saunassa on näkyvissä eristämättömiä
seinäpintoja, kuten tiili-, lasitiili-, lasi-, betoni- tai
kaakelipintoja, on jokaisesta tällaisesta seinäpinta-
neliöstä laskettava 1,2 m³:ä saunatilavuuteen
lisää ja sen perusteella valittava taulukkoarvojen
mukainen kiuasteho.
Hirsipintaiset saunan seinät lämpenevät hitaasti,
joten kiuastehoa määriteltäessä tulee mitattu
ilmatilavuus kertoa luvulla 1,5 ja valittava sen
perusteella oikea kiuasteho.
2.4. Saunahuoneen ilmanvaihto
Erittäin tärkeää saunomisen kannalta on tehokas
ilmanvaihto. Saunahuoneen ilman pitäisi vaihtua
kuusi kertaa tunnissa. Raitisilmaputki kannattaa
sijoittaa kiukaan yläpuolelle vähintään 500 mm:n
korkeudelle kiukaasta. Putken halkaisijan tulee olla
n. 50–100 mm.
Saunahuoneen poistoilma pitäisi ottaa mahdol-
lisimman kaukaa kiukaasta, mutta läheltä lattiaa.
Poistoilma-aukon poikkipinta-ala tulisi olla kaksi
kertaa raitisilmaputkea suurempi.
Poistoilma on johdettava suo raan hormiin tai lattian
SV
2.1.1. Väggarna i bastun mörknar
Basturummets trämaterial, såsom panelen, mörknar
med tiden. Effekten påskyndas av solljus och värmen
från bastuaggregatet. Om väggytorna behandlats
med skyddsämnen för panel, börjar det mörknande
väggpartiet ovanför bastuaggregatet att framträda
rätt snabbt beroende på använt skyddsämne.
Träet mörknar eftersom skyddsämnena har sämre
värmebeständighet än obehandlat trä. Detta har
konstaterats i praktiska test. Även det finkorniga
stenmaterialet som lösgörs från aggregatets stenar
och stiger uppåt med luftströmmarna kan ge upphov
till en mörkare väggyta i närheten av aggregatet.
Om man vid montering av aggregatet följer
tillverkarens
godkända
värmer aggregatet inte upp basturummets brännbara
material till farligt heta temperaturer. Högsta tillåtna
temperatur för basturummets vägg- och takytor är
+140 grader.
Bastuaggregatet med CE-märkning uppfyller
alla
givna
föreskrifter
Föreskrifternas efterföljande övervakas av behöriga
myndigheter.
2.2. Bastuns golv
Till följd av de kraftiga temperaturväxlingarna vittrar
bastustenarna sönder under användning.
Smulor och finfördelat stenmaterial sköljs med
badvattnet ut på bastugolvet. Heta stensmulor
kan skada golvbeläggningar av plast under och i
närheten av aggregatet.
Föroreningar i stenarna eller vattnet (t.ex järnhalt) kan
missfärga ljus fogmassa mellan golvets kakelplattor.
För att förebygga uppkomsten av estetiska skador
(till följd av ovan nämnda orsaker) bör golvbelägg-
ningen under och i närheten av aggregatet bestå
av keramiskt material. Eventuell fogmassa bör vara
mörk till färgen.
2.3. Aggregatets effekt
Välj aggregat och effekt utgående från bastuvolymen,
om väggar och tak är panelade och om isoleringen
bakom panelen är tillräcklig för förhindrande av
värmeläckage (se tabell 1).
Om det i bastun finns icke isolerade väggytor,
t.ex. ytor av tegel, glastegel, glas, betong eller
kakel, skall för varje kvadratmeter sådan yta
läggas till 1,2 m
utöver bastuvolymen. Välj sedan
3
aggregat utgående från den sammanlagda volymen
och tabellens värden.
Väggarna i en stockbastu utan annan väggfodring
(panel e.dyl.) värms upp långsamt, varför den upp-
mätta bastuvolymen bör multipliceras med 1,5. Välj
aggregat utgående från den sammanlagda volymen
och tabellens värden.
2.4. Ventilation
Det är ytterst viktigt att luftventilationen är effek-
tiv. Luften i bastun borde växla sex gånger per tim-
me. Tilluftsröret bör placeras ovanför aggregatet
vid minst 500 mm:s höjd. Rörets diameter bör vara
ca 50–100 mm.
Frånluften bör ledas ut så långt från aggregatet
som möjligt, men nära golvet. Frånlufts öppningens
yta bör vara dubbelt så stor som tilluftsöppningen.
Frånluften bör ledas direkt ut i ventilationskanalen
eller till en ventil via ett frånluftsrör som börjar nära
golvet. Frånluften kan också ledas ut under dörren,
monteringsanvisningar,
för
bastumontering.
11
Advertisement
Table of Contents
